Singelhelg

Jag försökte förklara hur livet som singel är för den gifte mannen som satt i mitt kök och drack kaffe. Vi pratade om helger, som påsken som nyss passerat, om midsommar och nyår. Jag talade om att det kan kännas svårt just de helgerna som är så förknippade med fester tillsammans med "gänget", traditioner sen åratal tillbaka.

- Men vi brukar inte göra något särskilt, sa han. Vi brukar bara träffas några stycken hemma hos varandra, äta den traditionella maten, inget särskilt, på midsommarafton sill och potatis och någon har gjort en jordgubbstårta. Vi brukar vara i stugan när det är vår tur. Lite champagne och raketer vid 12-slaget på nyårsafton, men inget särskilt annars. Det var mer förr, då var det resor och hotell över nyår. Ja, nu senast var vi i Stockholm, förstås. Men när ens äktenskap mest är en formalitet så kunde det vara roligare.

Och jag, med alla års ensamhet och helgångest, jag hörde som vanligt orden "vi, vi brukar, resor, hotell, stuga, hos varandra...".

Det är just de orden man inte har i sin vokabulär. Man säger "jag", det finns inget vi, det finns inga traditioner tillsammans med andra par, för man är inte del av ett par. Jag frågade inte hur många i sällskapen som varit singlar, för jag har gjort det förut och då är man så pinsam. Ofta beskriver folk sina sammankomster med "vi var fyra par som...". Dessutom har man inte råd med resor, stugor osv.

Jag förstod att han inte hade en susning om hur mitt liv är. Nyårsafton i total ensamhet. Alltså inte "vi var ensamma hemma", utan bara jag, en person. Det kan en människa som levt i ett parförhållande i hela sitt vuxna liv inte föreställa sig. Det är väl därför som så många, när de bryter upp ur sitt äktenskap, paniskt skaffar en ny partner så fort som möjligt. Helst redan innan det gamla är slut...

Hur är det på sommaren då? Det brukar börja nu i april. Semesterplanerna är i gång. Tidningsartiklar fulla med tips. Grillning, bilsemester i Europa, hyra stuga...

Inte sjutton släpar jag ut grillen på balkongen och grillar mig en korv, inte heller har det känts frestande att utsätta mig och den skraltiga bilen för en långfärd utan avlösning vid ratten.

Sen var det dags för honom att ge sig iväg. Frun skulle hämtas vid jobbet med bil och de skulle helghandla. Några säckar jord och en del plantor skulle hem också. Jag berättade inte om hur det går till att få hem en säck jord till balkongkrukorna när man bara har cykel.